Fiskelycka!
Snabbresumé Stockholm halvmarathon
Som väntat gick jag inte i mål på någon kanontid och att komma under två timmar som var mitt mål lyckades jag inte med. Träningsvärken från dagen före gjorde sej påmind och jag kände mej öm i vaderna redan efter tre kilometer. Men jag gick i alla fall i mål. Och jag gick inte något under loppet. Detta var tufft! Jag var tröttare än efter Marathon. Min sluttid blev 2:03:32.
Efter att ha kommit hem och fått i mej lite McDonaldsmat (orkade inte laga något den kvällen) somnade jag tvärt och vaknade elva timmar senare på söndagsmorgon. Visst är det härligt att ta ut sej helt ibland!
Vi hörs!
Efter att ha kommit hem och fått i mej lite McDonaldsmat (orkade inte laga något den kvällen) somnade jag tvärt och vaknade elva timmar senare på söndagsmorgon. Visst är det härligt att ta ut sej helt ibland!
Vi hörs!
21 km framför mej!
För ca 4 månader sedan genomförde jag mitt livs bragd i löparspåret så här långt. Jag tog mej i mål på stapplande fötter på Stockholm stadion efter 42 kilometer. Idag är det bara hälften som gäller. Men förutsättningarna kunde ha varit bättre.
Igår hade vi friskvård i SOS ledarskola och det jag trodde skulle vara ett enkelt träningspass gör sej påminnt varje gång jag reser mej upp eller sätter mej ner. Muskler som borde ha tränats tidigare fick äntligen visa vad dom gick för. Men det får jag sota för idag. Låren värker! Armarna är stela! Detta är inte alls den bästa uppläggningen jag haft innan ett lopp.
Dessutom har jag jobbat idag och levererat pågenbröd sedan halv sex i morse:)
Men det här ska nog gå vägen. Målet är att komma under två timmar. Kommer det att gå? Ingen aning men jag hoppas och kommer att ge gärnet.
En resumé kommer att gå att läsa här efteråt.
Vi hörs!
Igår hade vi friskvård i SOS ledarskola och det jag trodde skulle vara ett enkelt träningspass gör sej påminnt varje gång jag reser mej upp eller sätter mej ner. Muskler som borde ha tränats tidigare fick äntligen visa vad dom gick för. Men det får jag sota för idag. Låren värker! Armarna är stela! Detta är inte alls den bästa uppläggningen jag haft innan ett lopp.
Dessutom har jag jobbat idag och levererat pågenbröd sedan halv sex i morse:)
Men det här ska nog gå vägen. Målet är att komma under två timmar. Kommer det att gå? Ingen aning men jag hoppas och kommer att ge gärnet.
En resumé kommer att gå att läsa här efteråt.
Vi hörs!
Action rakt utanför fönstret
Satt vid datorn och det började lukta brännt. Instinktivt kollade jag genast spisen men fick istället se en grå dimma utanför fönstret. En bil hade fattat en eld och jag fick bevittna hur fort elden sprider sej.
Idrottsstjärnor: Fortsätt tacka Gud!
Igår gjorde TV4-sporten bort sej rejält. Under deras sedvanliga "kanon och kalkonlista" på söndagar utsåg man de idrottsstjärnor under friidrotts-vm som tackade Gud för sina framgångar som det absolut sämsta som hänt under veckan. Man sågade och hånade de ödmjuka idrottstjärnor som insett att de inte är något i sej själva utan har fått allt ifrån Gud. Man jämförde med 16-åriga Carola efter främlingsegern 1983 och spottade på bland andra William Clayne som tog bronsmedalj i trestegstävlingen.
"Han ansåg att det var viktigare att vifta med bibeln istället för att inse att han faktiskt vunnit en bronsmedalj i VM" var ett av citaten som TV4 hade att bjuda på denna söndagskväll.
Det är inte längre okej att tro på Gud. Åtminstonde inte att säga att man tror på honom. Skulle man dessutom tacka honom för något som man lyckats prestera ja då är det det absolut värsta som kan hända inom idrottvärlden enligt TV4. Man uppmanades till och med att hylla sej själva istället.
Nej, jag njuter när dessa fantastiska stjärnor går rakt emot vad folk bestämmer att man ska tycka och tro. Jag jublar när de vågar stå upp för sin tro i en sekulariserad värld som vänt Gud ryggen. Jag mös när William Clayne plockade upp sin stora svarta tjocka bibel ur sin sportbag och sträckte upp den i luften. Att ha blivit frälst och ha sitt namn skrivet i livets bok är så mycket mer än att ha vunnit en bronsmedalj i ett VM. Ja även en guldmedlj känns löjlig med tanke på den enorma seger Jesus vann för över 2000 år sedan.
Nej TV4! Det är bara ni själva som förlorar på detta!
Vi hörs!
/Filip
"Han ansåg att det var viktigare att vifta med bibeln istället för att inse att han faktiskt vunnit en bronsmedalj i VM" var ett av citaten som TV4 hade att bjuda på denna söndagskväll.
Det är inte längre okej att tro på Gud. Åtminstonde inte att säga att man tror på honom. Skulle man dessutom tacka honom för något som man lyckats prestera ja då är det det absolut värsta som kan hända inom idrottvärlden enligt TV4. Man uppmanades till och med att hylla sej själva istället.
Nej, jag njuter när dessa fantastiska stjärnor går rakt emot vad folk bestämmer att man ska tycka och tro. Jag jublar när de vågar stå upp för sin tro i en sekulariserad värld som vänt Gud ryggen. Jag mös när William Clayne plockade upp sin stora svarta tjocka bibel ur sin sportbag och sträckte upp den i luften. Att ha blivit frälst och ha sitt namn skrivet i livets bok är så mycket mer än att ha vunnit en bronsmedalj i ett VM. Ja även en guldmedlj känns löjlig med tanke på den enorma seger Jesus vann för över 2000 år sedan.
Nej TV4! Det är bara ni själva som förlorar på detta!
Vi hörs!
/Filip
