Mina reflektioner efter valet
Jag hade egentligen inte tänkt att skriva om politik på bloggen men jag har ändå några funderingar som jag gärna delar med mej av.
Vad är det som gör att att en hel del svenskar röstar på ett parti som Sverigedemokraterna? Varför är kristdemokraterna och även vänsterpartiet helt plötsligt mindre parti än Sverigedemokraterna? Varför gör socialdemokraterna sitt sämsta val någonsin? Och varför gjorde miljöpartiet ett sånt bra val i år? Jo jag tror mej veta svaret eller åtminstone så har jag en ganska trovärdig teori.
Svenska folket kräver någon som står för något för att han ska bli trovärdig. Inte någon som bara tycker så som man ska tycka utan även är rak och står fast vid sin åsikt även när alla andra tycker annorlunda. På denna punkt kommer t ex kd till korta idag. Man har tummat på sina hjärtefrågor och hörs inte alls lika tydligt i debatten längre och därför dansar man strax över 4-procentspärren och klarar sej med nöd och näppe kvar i riksdagen. Det är skillnad på nu och i slutet på Alf Svenssons tid då man var rak och tydlig och man visste vad partiet stod för. Om jag inte minns fel hade man ca 10-12 procent i Alfs sista val.
Samma sak har hänt med socialdemokraterna. De trogna väljarna känner inte igen sej när partiet inte längre är lika tydliga på de punkter som alltid har präglat partiet under alla år.
Miljöpartiet är ett av partierna som går framåt och jag måste väl erkänna att de är tydligare och håller kvar på sin linje bra mycket mer än de flesta riksdagspartier för tillfället. Även moderaterna är tydliga med sitt budskap och sin politik och har dessutom en färgstark och förtroendeingivande partiledare som har lyckats styra Sverige ganska smärtfritt genom globala finanskriser med sllt vad det innebär.
Och till sist Sverigedemokraterna. Till att börja med ska jag göra klart att jag sympatiserar inte med dem över huvudtaget. Jag önskade att svenska folket inte var så dumma att de faktiskt valde in ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Men ingen kan väl anklaga dem för att vara otydlig med sitt budskap. Även om ingen håller med dem så stod de ändå för sina åsikter hur felaktiga de än var.
Jag önskar att vi hade lite fler kristna som inte bryr sej om vad omvärlden tycker. Jag tror det är attraktivt med folk som står raka och fasta och inte bara följer med strömmen. Jag tror att särskilt den unga generationen kräver detta av sina ledare i både kyrkor, ungdomsgrupper, skolor och även i politiken.
/Filip
P4 på E4
Har senaste helgen hunnit med en blixtvisit på Fotö. I frdags betade jag av milen i dryga 80 km/h med den otroligt generösa Christers Wokvagnsbuss med släp. Det kändes som en evighet på den breda E4an.
Väl på Fotö lastades det nästan hela lördagen med halva famlijen till hjälp. Nu är jag redo att flytta in!
Igår blev det valvaka i P4. Jag har inte mycket att tillägga mer än att det är tragiskt att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Annars har ni säkert koll på läget genom alla nyhetskällor så jag lämnar det ämnet här.
Nu ska jag ner till Tumba centrum och träffa Anna-Karin där.
Vi hörs!
Det är kul med svenska fotbollslandslaget igen
Chipssmulor på golvet, burkmajs kvar på bordet och tv diskmaskiner är inte nog för att få bort all disk. Jo vi hade en riktig fotbollskväll här igår. På menyn stod det kycklingwraps som Calle och Samuel Willkander hade tillagat medan Ante satt i telefon. Själv handlade jag in chips och dricka, dekorerade också med mina Sverigetröjor för att få lite extra patriotisk känsla.
Diego briljerade med sina kunskaper om varje spelare, Calle hade tidigare under dagen träffat de ungerska fansen vid slussen och själv var jag på helspänn innan matchen.
För en Öisare gläder man sej extra mycket att se Erik Hamrén och Marcus Allbäck leda laget. Både ansktena och det glada offensiva spelet påminner om Öis i slutet av 90 och början på 2000-talet när Öis var ett bra lag och slogs i toppen av allsvenskan. Erik Hamrén har vekligen fått svenska landslaget att spela kul fotboll igen. Efter drygt ett årtionde med visserligen väldigt imponerande resultat men ändå en ganska grå och tråkig fotboll präglad av ett kollektivtänkande där stjärnor som Zlatan blir låst i sin position och inte kommer till sin rätt. Igår såg Zlatan ut att ha sin roligaste kväll på länge. Han trivdes, han fullkomligt njöt av sin fria position och han visade en glädje som han sällan visat i ett svenskt landslag tidigare.
Jag ser fram emot fortsättning av EM-kvalet med Erik och Mackan vid rodret. Jag har stora förväntningar och jag vet att det blir festtillfällen varje gång landslaget spelar kvalmatcher. Jag ser fram emot Polen/Ukraina 2012 där jag tror att SVerige kan göra sin största turnering sedan 1994. Hamrén ge oss en sådan sommar igen!
Vi hörs!
Mirakler, nya jobb mm
I söndags hade vi som bekant Reinhard Bonnke på besök i SOS Church. Bonnke predikade som han brukade predika i Afrika och i slutet av mötet avlöste miraklerna varandra. Ryggar rätades ut och smärtor och krämpor gav vika för Jesu namn som är starkare än något annat.
På måndagen vaknade jag och säkert flera av mina vänner upp med ett starkt vilobehov. En intensiv helg kräver en ledig dag senare i veckan och det fick jag. Början på denna veckan har gått åt att söka nya jobb och jag tror Gud om ett välbetalt jobb med bra arbetstider och en hel del förmåner.
Jag har även hunnit med ett födelsedagskalas med en nyfunnen amerikanskt vän (Melanie), läst ut Johannes Amritzers nya bok "ett skådespel för världen" och lagat bilen på verkstan för nästa veckas besiktning.
