Sverige, Etiopien och resten av världen

Trodde att jag skulle sitta på ett plan och landa på Arlanda inom ett par timmar. Men det blir inte alltid som man tänkt sej. Vårt plan blev ändrat till samma tid men ett dygn senare. Vi får alltså en extra dag i Etiopiens vackra huvudstad Addis Abeba. Ska strax äta en god frukost, shoppa det sista och det kanske till och med blir ett biobesök. Missionärslivet är fullt av bonusar och jag ska njuta denna sista dag i landet som har gett mej så mycket.

Vi hörs!

Av slutade kvällen igår efter ett andra besök på de berömda klippkyrkorna i Lalibela njöt jag en dorowot i Unique restaurant. Lalibela är extremt ortodoxt och det religiösa systemet styr folk med järnhand. De ortodoxa är just nu inne i en två månaders fasta fram till påsk och då äter man inget kött, fisk mjölk eller ägg.

Den duktiga kvinnan på sin egna restaurang hade ändå lagat till en fantastisk kycklinggryta (dorowot). Jag undrade självklart hur hon kunde bryta mot de religiösa reglerna i en stad som är 100% ortodox. Jag fick reda på att prästerna kommer dit ofta och bråkar med henne och säger åt henne att hon inte är kristen just för att hon serverar kyckling och ägg på sin restaurang.

Jag ber för etiopierna att deras religiösa bojor ska brytas och att de ska möta Jesus på riktigt.

Den sonen gör fri, han är verkligen fri!

Är numera i Bahir Dar och njuter av att ha en vacker sjö strax utanför hotellet!

Vi hörs!

Tog ethiopian airlinesflyget tidigt till Lalibela och bara det var ett äventyr. Biljetten visade inte en siffra rätt. Varken destination, flight nr eller tiden stämde. Enligt säkerhetsanvisningarna skulle man vid en nödsituation i vattnet använda sätena som flytkraft då inga flytvästar fanns ombord.
Vi kom dock fram till Lalibela och där övertygade en rastafarikille oss om vilket hotell vi skulle bo på. I regn och rusk tog vi oss igen sju av de uthuggna uråldriga gamla kyrkorna. Massor av historia och urgammal arkitektur. En lagom lång guidad tur som fortsätter imorgon.
Kung Lalibela ska tydligen med änglars hjälp ha höggt ut dessa kyrkor på 23 år men det har jag lite svårt attt tro på.
Mycket intressant men samtidigt en mycket märklig och mystisk kristendom.

St Geirgekyrkan i Lalibela

Vi hörs!

Igår sa vi hej då till Mohammed och hans familj plus ett helt gäng kyrkomedlemmar. Idag steg jag, Anna-Karin och Sara på bussen vid femtiden och fyra checkpoints, åtta timmar etiopisk discomusik och ett etiopiskt triangeldrama senare var vi framme i huvudstaden Addis Abeba. Kontrasterna mellan storstan och lilla Harar är enorma. Här finns allt! All slags mat, elektronik och kläder. Vi hann med ett restaurangbesök på den hippa restaurangen New York och dessutom fick vi köpt en extra ryggsäck att packa i.
Imorgn blir nämligen jag och A-K turister då vi flyger till Lalibela i norra Etiopien. (Sara ska ha en vecka i Italien).
Det blir helt enkelt dags att lägga sej nu. Ska upp 4:15 för tredje dagen i rad. Flyget till Lalibela går tidigt,
Vi hörs!

Imorgon lämnar vi Harar tidigt. Jag börjar bli van att lämna Etiopien och inte veta om jag över huvudtaget kommer att komma tillbaka. En sak är dock säker. Den här gången lämnar jag med en enorm frid. Jag är helt övertygad om attAshagre, Mohammed och Senabwa kommer att fortsätta bygga församlingen i Harar ännu starkare och ännu bättre än vi någonsin kunnat göra.

Sista kvällen innebar mest packning och städning och lite andra sista minuten grejer. Nu väntar en liten roundtrip i norra Etiopien. Jag har bott i Etiopien i två och ett halvt år och jag kan varenda by mellan Addis Abeba och Harar. Jag har varit i Awassa i södra Etiopien ett par gånger men sen är det stopp. Nu ska alltså jag och Anna-Karin på en minisemester till Lalibela, Bahir Dar och slutligen huvudstaden Addis Abeba.

Nu ska jag sova sista natten i Harar och njuta av att höra ljuden från hundarna och hyenorna en sista gång.

Vi hörs!

Jugol i Harar är en plats med massor av historia. Detta är den mest muslimska delen av Harar och den omringas av uråldriga murar. Muren har fem originalportar med varsitt namn.

Innanför murarna bor ett helt onått folk. Adherifolket som är besläktat med det turkiska folket. De är kända för sina speciella hus, sina traditionella korgar, för att vara duktiga med pengar och mycket mer. De är starka muslimer men är ändå vana vid att leva sida vid sida med kristna. Åtminstone så länge man inte predikar Jesus för dem.

Det är den här delen Church of Joy nu siktar in sej på. Vi ber om husförsamlingar i hjärtat av Harar. Vi ber om kontakter med nyckelpersoner i den här delen av Harar. Vi rör oss mer i den delen av stan nu än vi gjorde förut. Vi ber strategiskt över området och vi har gått bönepromenader genom varje port och kommer fortsätta att göra så. Vi kommer predika Jesus för folket i Jugol.

Min dröm är att Harar inte ska förknippas med sina portar, sina hyenor och att vara islams fjärde heligaste stad. Jag drömmer om att Harar ska bli känt som stan där Jesus botar de sjuka. Där de lama går och de blinda ser. Jag ber om att många muslimer ska omvända sej när de ser att Jesus gör under. Harar tillhör Jesus!

 
Budaber

Errerber

Falenaber

Shewaber

Sengaber

Den stora porten som inte är en av originalportarna

Nålsöga. En sådan öppning i muren som Jesus talar om. Det är svårare för en rik att komma in i himlen än för en kamel att komma in genom denna öppning.

Vi hörs!

Låt mej slå ett slag för ETV (Ethiopian Television) Den statliga kanalen som för det mesta visar olika etiopiska kulturella danser när de inte har avbrott för nyheter.

Men det finns något mer som ETV visar. Nämligen fotboll! De visar alltid champions league och premier league!

I lördags såg jag Arsenal spela 0-0 mot Sunderland. I söndags såg jag Liverpool krossa Man United med 3-1. Visserligen på en betalkanal på Ras hotel. Och ikväll blir det Barcelona-Arsenal. Jag har aldrig haft en tv under tiden jag har bott i Etiopien men då Ashagre är i Sverige för tillfället så har jag lagt beslag på hans rum. Jag kan alltså ligga i sängen och se på fotboll.

Champions league startar kvart i elva etiopisk tid så chansen att jag orkar hålla mej vaken hela matchen är minst sagt begränsad då jag har som vana att gå upp kl 5.

Man skulle önska att SVT kunde tagit efter och skaffat lite rättigheter till de stora fotbollsligorna. Eller så kunde man åtminstone kunnat få tillgång till ETV i Sverige.

När jag kommer till Sverige ska jag ligga på comhem att de plockar in ETV i sitt utbud!

Vi hörs!

Söndag och fullt ös i Church of Joy. Mohammed predikar, lovsång i fullt etiopiskt ös och massor av härliga människor.

Trots det är jag hemma och vaktar huset. Huset har visserligen ganska höga murar med krossat glas högst upp. Men det är ändå långt ifrån inbrottssäkert.

Vi har den senaste veckan upplevt att inbrottsrisken har ökat markant då vi flyttade möbler mm från lägenheten där Anna-Karin och Sarah bodde. Vita folk får tjuvarna att tänka på pengar och då alla vet att vi är i kyrkan på söndagarna är det ett ypperligt tillfälle att slå till på. Av den enkla anledningen stannade jag hemma för att skrämma iväg eventuella tjuvar.

På natten har Mohammed ordnat ett larm. En lampa med en rörelsesensor är kopplad till en klocka som ringer högt om någon skulle röra sej i närheten. Han har också kopplat en extra glödlampa som han har målat röd för att skrämma tjuven ordentligt. Falsklarm är dock ett vanligt fenomen. En och en annan katt har snabbt sprungit därifrån med andan i halsen då platsen lysts upp och larmet börjat ljuda. Skulle man behöva göra ett toabesök mitt i natten riskerar man också att väcka hela huset.

Vad gör man då som vakt. Jo under de åren jag har bott i Etiopien har vi haft ca sex vakter. Deras uppgifter är inte bara att vakta huset utan de jobbar mera som vaktmästare. De pumpar vatten, Håller ordning på compoundet och hjälper till allmänt där det behövs. När de har lite tid över brukar de gilla att läsa, lyssna på radio och plugga på sina läxor.

Jag har de senaste timmarna också pumpat vatten. Jag har läst en hel del och även kört ett litet träningspass. Jag har till och med gjort något så ovanligt som att sola på teamhuset. Det brukar vi aldrig göra p g a hänsyn till etiopierna och deras kultur. Hade vi gjort det hade vi genast förlorat respekten då man inte gör det här. Men idag gick det alldeles utmärkt då jag var helt och hållet ensam.

Snart kommer folket tillbaka och jag har just fått rapporter om att det var ett fantastiskt möte!


Teshome. En av våra gamla vakter

Vi hörs!!!