Ett par kära återseenden!
SOS församlingen var dock saknad och det var ett mycket kärt återseende. Ett ännu kärare återseende var självklart Bashars återseende med sin familj som han inte sett på flera år. Vilket jubel! Vilken fest! Hela församlingen jublade tillsammans med honom och många hade svårt att hålla glädjetårarna tillbaka. WOW!
Vi hörs!
Sista dagen i Etiopien
Trodde att jag skulle sitta på ett plan och landa på Arlanda inom ett par timmar. Men det blir inte alltid som man tänkt sej. Vårt plan blev ändrat till samma tid men ett dygn senare. Vi får alltså en extra dag i Etiopiens vackra huvudstad Addis Abeba. Ska strax äta en god frukost, shoppa det sista och det kanske till och med blir ett biobesök. Missionärslivet är fullt av bonusar och jag ska njuta denna sista dag i landet som har gett mej så mycket.
Vi hörs!
En fullkomligt osannolik dag!
Igår kväll lyxade jag och Anna-Karin till det lite och åt middag på Hilton Hotel i Addis Abeba. När vi kom tillbaka till SPCMs gästhus sent på kvällen stod två svenska män och lastade ur sin bil. Den ena kände jag igen sedan tidigare och det visade sej vara Sven-Inge Widell och hans bror Börje. Sven-Inge är en gammal Mission SOSare som har varit i både Harar och Dire Dawa före mej. Vi språkades en bra stund och det visade sej att de var på väg till en av Joshua Campaigns festivaler och att de just kom från Per Åkvists hem.
När vi nästa morgon skulle iväg på frukost dök Sven-Inge upp och berättade att han hade träffat en tjej som blev jätteglad när hon hörde att vi var där. Det var Burtokan som jobbade i teamhuset i Dire Dawa och som vi inte hade sett på ungefär fyra år. Vi beslutade att äta frukost på Joshuas café där Burtokan numera jobbar. Men vi hann inte ut förrän hon hade promenerat upp till SPCM där vi bor och vi gick sedan gemensamt till caféet.
När vi sedan hade beställt frukost kommer Per Åkvist förbi och blir självklart mäkta förvånad över att se oss där. Per var basledare i Dire Dawa under de första åren Mission SOS hade basen där. Men detta var dock bara början på dagen.
Vi gav oss senare av mot Merkato. En av Afrikas största marknader! Vi avslutade vårt shoppande i Piazza och jag letade efter en öppen bankomat när kontanterna började tryta.
Mitt ibland alla mörka ansikten ser jag plötsligt ett jag känner igen sedan tidigare. Min blick fastnade på honom och så gjorde också hans på mej. Jag frågade honom om han var Glorious. Och det stämde! Bishop Glorious Shoo!Glorious var koordinator under festivalen i Same i Tanzania förra året och att jag skulle stöta på honom i Addis Abeba var var högst oväntat. Något som inte var riktigt lika oväntat var att en bekant från Harar som just flyttat till Addis dök upp sekunderna senare bland alla andra tre miljoner människor i Addis dök upp.
Han fick dock vänta då jag just upptäckt Glorious som är en av de allra största ledarna i Tanzanias kristenhet. Glorious ville gärna följa med och hälsa även på Anna-Karin som väntade på mej i en shop några hundra meter bort.
Dessa oväntade sammanträffanden gjorde vår dag fantastisk och det är otroligt hur liten världen är.
Vi hörs
Addis nästa
Igår tog vi en båttur ut till dem och idag såg vi vattenfallen vi Blue Nile Falls.
Njuter av semestern men det börjar bli nog nu. Märker mer och mer att jag inte är charterturisttypen direkt. Börjar undra hur de har det i Harar. Mina tankar går till Mohammed och Senabwa som har drivit församlingen och bibelskolan själva det sista. Vilka hjältar!
Dags att lägga sej för bussen går tidigt imorgon.

Vi hörs!
Det religiösa systemet
Av slutade kvällen igår efter ett andra besök på de berömda klippkyrkorna i Lalibela njöt jag en dorowot i Unique restaurant. Lalibela är extremt ortodoxt och det religiösa systemet styr folk med järnhand. De ortodoxa är just nu inne i en två månaders fasta fram till påsk och då äter man inget kött, fisk mjölk eller ägg.
Den duktiga kvinnan på sin egna restaurang hade ändå lagat till en fantastisk kycklinggryta (dorowot). Jag undrade självklart hur hon kunde bryta mot de religiösa reglerna i en stad som är 100% ortodox. Jag fick reda på att prästerna kommer dit ofta och bråkar med henne och säger åt henne att hon inte är kristen just för att hon serverar kyckling och ägg på sin restaurang.
Jag ber för etiopierna att deras religiösa bojor ska brytas och att de ska möta Jesus på riktigt.
Den sonen gör fri, han är verkligen fri!
Är numera i Bahir Dar och njuter av att ha en vacker sjö strax utanför hotellet!
Vi hörs!
Turister i Lalibela!
Tog ethiopian airlinesflyget tidigt till Lalibela och bara det var ett äventyr. Biljetten visade inte en siffra rätt. Varken destination, flight nr eller tiden stämde. Enligt säkerhetsanvisningarna skulle man vid en nödsituation i vattnet använda sätena som flytkraft då inga flytvästar fanns ombord.
Vi kom dock fram till Lalibela och där övertygade en rastafarikille oss om vilket hotell vi skulle bo på. I regn och rusk tog vi oss igen sju av de uthuggna uråldriga gamla kyrkorna. Massor av historia och urgammal arkitektur. En lagom lång guidad tur som fortsätter imorgon.
Kung Lalibela ska tydligen med änglars hjälp ha höggt ut dessa kyrkor på 23 år men det har jag lite svårt attt tro på.
Mycket intressant men samtidigt en mycket märklig och mystisk kristendom.
St Geirgekyrkan i Lalibela
Vi hörs!
I huvudstaden!
Igår sa vi hej då till Mohammed och hans familj plus ett helt gäng kyrkomedlemmar. Idag steg jag, Anna-Karin och Sara på bussen vid femtiden och fyra checkpoints, åtta timmar etiopisk discomusik och ett etiopiskt triangeldrama senare var vi framme i huvudstaden Addis Abeba. Kontrasterna mellan storstan och lilla Harar är enorma. Här finns allt! All slags mat, elektronik och kläder. Vi hann med ett restaurangbesök på den hippa restaurangen New York och dessutom fick vi köpt en extra ryggsäck att packa i.
Imorgn blir nämligen jag och A-K turister då vi flyger till Lalibela i norra Etiopien. (Sara ska ha en vecka i Italien).
Det blir helt enkelt dags att lägga sej nu. Ska upp 4:15 för tredje dagen i rad. Flyget till Lalibela går tidigt,
Vi hörs!
Sista kvällen i Harar
Imorgon lämnar vi Harar tidigt. Jag börjar bli van att lämna Etiopien och inte veta om jag över huvudtaget kommer att komma tillbaka. En sak är dock säker. Den här gången lämnar jag med en enorm frid. Jag är helt övertygad om attAshagre, Mohammed och Senabwa kommer att fortsätta bygga församlingen i Harar ännu starkare och ännu bättre än vi någonsin kunnat göra.
Sista kvällen innebar mest packning och städning och lite andra sista minuten grejer. Nu väntar en liten roundtrip i norra Etiopien. Jag har bott i Etiopien i två och ett halvt år och jag kan varenda by mellan Addis Abeba och Harar. Jag har varit i Awassa i södra Etiopien ett par gånger men sen är det stopp. Nu ska alltså jag och Anna-Karin på en minisemester till Lalibela, Bahir Dar och slutligen huvudstaden Addis Abeba.
Nu ska jag sova sista natten i Harar och njuta av att höra ljuden från hundarna och hyenorna en sista gång.
Vi hörs!
Jugol
Jugol i Harar är en plats med massor av historia. Detta är den mest muslimska delen av Harar och den omringas av uråldriga murar. Muren har fem originalportar med varsitt namn.
Innanför murarna bor ett helt onått folk. Adherifolket som är besläktat med det turkiska folket. De är kända för sina speciella hus, sina traditionella korgar, för att vara duktiga med pengar och mycket mer. De är starka muslimer men är ändå vana vid att leva sida vid sida med kristna. Åtminstone så länge man inte predikar Jesus för dem.
Det är den här delen Church of Joy nu siktar in sej på. Vi ber om husförsamlingar i hjärtat av Harar. Vi ber om kontakter med nyckelpersoner i den här delen av Harar. Vi rör oss mer i den delen av stan nu än vi gjorde förut. Vi ber strategiskt över området och vi har gått bönepromenader genom varje port och kommer fortsätta att göra så. Vi kommer predika Jesus för folket i Jugol.
Min dröm är att Harar inte ska förknippas med sina portar, sina hyenor och att vara islams fjärde heligaste stad. Jag drömmer om att Harar ska bli känt som stan där Jesus botar de sjuka. Där de lama går och de blinda ser. Jag ber om att många muslimer ska omvända sej när de ser att Jesus gör under. Harar tillhör Jesus!
Budaber
Errerber
Falenaber
Shewaber
Sengaber
Den stora porten som inte är en av originalportarna
Nålsöga. En sådan öppning i muren som Jesus talar om. Det är svårare för en rik att komma in i himlen än för en kamel att komma in genom denna öppning.
Vi hörs!
ETV!!!
Låt mej slå ett slag för ETV (Ethiopian Television) Den statliga kanalen som för det mesta visar olika etiopiska kulturella danser när de inte har avbrott för nyheter.
Men det finns något mer som ETV visar. Nämligen fotboll! De visar alltid champions league och premier league!
I lördags såg jag Arsenal spela 0-0 mot Sunderland. I söndags såg jag Liverpool krossa Man United med 3-1. Visserligen på en betalkanal på Ras hotel. Och ikväll blir det Barcelona-Arsenal. Jag har aldrig haft en tv under tiden jag har bott i Etiopien men då Ashagre är i Sverige för tillfället så har jag lagt beslag på hans rum. Jag kan alltså ligga i sängen och se på fotboll.
Champions league startar kvart i elva etiopisk tid så chansen att jag orkar hålla mej vaken hela matchen är minst sagt begränsad då jag har som vana att gå upp kl 5.
Man skulle önska att SVT kunde tagit efter och skaffat lite rättigheter till de stora fotbollsligorna. Eller så kunde man åtminstone kunnat få tillgång till ETV i Sverige.
När jag kommer till Sverige ska jag ligga på comhem att de plockar in ETV i sitt utbud!
Vi hörs!
Husvakt
Söndag och fullt ös i Church of Joy. Mohammed predikar, lovsång i fullt etiopiskt ös och massor av härliga människor.
Trots det är jag hemma och vaktar huset. Huset har visserligen ganska höga murar med krossat glas högst upp. Men det är ändå långt ifrån inbrottssäkert.
Vi har den senaste veckan upplevt att inbrottsrisken har ökat markant då vi flyttade möbler mm från lägenheten där Anna-Karin och Sarah bodde. Vita folk får tjuvarna att tänka på pengar och då alla vet att vi är i kyrkan på söndagarna är det ett ypperligt tillfälle att slå till på. Av den enkla anledningen stannade jag hemma för att skrämma iväg eventuella tjuvar.
På natten har Mohammed ordnat ett larm. En lampa med en rörelsesensor är kopplad till en klocka som ringer högt om någon skulle röra sej i närheten. Han har också kopplat en extra glödlampa som han har målat röd för att skrämma tjuven ordentligt. Falsklarm är dock ett vanligt fenomen. En och en annan katt har snabbt sprungit därifrån med andan i halsen då platsen lysts upp och larmet börjat ljuda. Skulle man behöva göra ett toabesök mitt i natten riskerar man också att väcka hela huset.
Vad gör man då som vakt. Jo under de åren jag har bott i Etiopien har vi haft ca sex vakter. Deras uppgifter är inte bara att vakta huset utan de jobbar mera som vaktmästare. De pumpar vatten, Håller ordning på compoundet och hjälper till allmänt där det behövs. När de har lite tid över brukar de gilla att läsa, lyssna på radio och plugga på sina läxor.
Jag har de senaste timmarna också pumpat vatten. Jag har läst en hel del och även kört ett litet träningspass. Jag har till och med gjort något så ovanligt som att sola på teamhuset. Det brukar vi aldrig göra p g a hänsyn till etiopierna och deras kultur. Hade vi gjort det hade vi genast förlorat respekten då man inte gör det här. Men idag gick det alldeles utmärkt då jag var helt och hållet ensam.
Snart kommer folket tillbaka och jag har just fått rapporter om att det var ett fantastiskt möte!
Teshome. En av våra gamla vakter
Vi hörs!!!
Flytt, kalas och snart outreach
Tjejerna som har bott i en lägenhet en bit härifrån bor numera med mej och Mohammeds familj på teamhuset. Det är alltså slut med sena promenader varje kväll för att göra tjejernas hemresa säker.
Anna-Karin fyllde 27 igår och det blev en specialbeställd tårta med etiopisk kaffeceremoni. Och dessutom ett försök till frukost på sängen. Enda problemet var att det inte gick att få tag på bröd så tidigt.

Den bildsköna tårtan

Etiopisk kaffeceremoni med tårta och pop corn av höggravida Zenaboa
Imorgon ska vi inta Jugol. Den gamla staden i Harar som också är den mest muslimska delen ska få höra Guds ord. Vi tror på genombrott och att det är tid nu för evangeliet att bryta loss ordentligt även i den gamla staden innanför murarna.

Jugol
Vi hörs!
Nya modet i Harar!

Här är plagget som skulle kunna få Maja Larsson att bli grön av avund.
Vi hörs!
Frälsning och grillfest!
Efter att vu hört att det ska bli en stor välkomstfest för Ashagre i Sverige och vi ironiskt nog befinner oss i Harar, så bestömde vi oss för att ha en ännu bättre fest här. Ikväll plockar vi fram den gamla grillen och grillar färskt kött med diverse läckra kryddor. Sen blir det pop corn och säkert en del överraskningar.
Men först ska vi ha ett fantastiskt möte i fantastiska Church of Joy!

Grillen som har varit med några år nu
Vi hörs!
Lördagsoutreach!
Har fått i mej lite etiopisk äggröra och toppat med lite färska mango. Redo för en fantastisk dag.
En efter en droppar våra starkaste lärjungar in. Det är lördag och det innebär outreach. Varje lördag sprider ett gäng ut sej i stan för att berätta om Jesus. Det är framtidens evangelister och predikanter. Även ledarna och pastorerna går med ut. Så länge Church of Joy gör detta kommer församlingen att växa och må bra. Den kommer att ha framgång och Guds nåd kommer att vila över den.
Church of Joy tar inga medlemmar från andra kyrkor utan nästan alla är nyfrälsta. En del av dem har gått igenom den tremånaders bibelkskolan som har förvandlat deras liv och gjort dem till starka lärjungar som i sin tur också ber med folk till frälsning vart de än går fram.
Jag är otålig och väntar på att få komma ut och tala med människorna på Harars gator. Jag hoppas få be en frälsningsbön med någon idag.
Vi hörs!
/Filip från ett kokhett Harar!
Kan Sverige bjuda på plusgrader?
Har inte bloggat på några dagar nu och känner givetvis pressen at få till ett inlägg för mina trogna läsare. Idag vaknade jag oerhört tidigt. Klockan fyra var det dags att gå på toa och strax därefter ännu ett toabesök. Nej jag är inte sjuk men kanske lite lös i magen. Jag tog mej efter en ganska lång stunds tvekan ändå upp och körde en löparrunda på ca femtio minuter.
När jag började vid femtiden var fortfarande ingen i stan vaken men etiopierna är ganska morgonpigga och innan kl sex är det ganska stor rörelse på gatorna.
Just nu hjälper vi vår vän och pastor Ashagre inför hans Sverigeresa nästa vecka. Det är inte lätt att förbereda sej om man inte har varit utanför Afrikas gränser. Vi ber om plusgrader då vi fått lite smått skrämmande rapporter på temperaturer långt under strecket.
Ta vara på Ashagre medan han är i Sverige. Han är en Gudsman och en lärarbegåvning med ett jättestort pastorshjärta. Han bryr sej om varenda mötesbesökare i Church of Joy. Skäm bort honom med choklad och kalles kaviar.
Vi hörs!
Veckans lugnaste dag!
Rummet är svalt, mycket svalt. Jag vaknar upp av fåglarna som kvittrar ivrigt. Klockan visar 6:15. Det är ljust ute. Jag väljer att gå upp trots att kan ligga kvar. Jag gillar den tidiga morgonen innan de andra vaknar. Internetsidorna visar att Arsenal som slog Barcelona i veckan bara fick 1-1 mot Leyton Orient igår.
Frukosten består av tre ägg, ett vitt bröd och en kopp Hararkaffe. Färska råvaror varje morgon från shopen knappt hundra meter härifrån. En liten klick importerad Kalles kaviar har jag också duttat på tallriken för att tillfredsställa mina svenska smaklökar. Jag intager den på verandan där jag hittat en strimma solsken. Temperaturen stiger snabbt. Folk börjar vakna upp. Naphtalim går till skolan. Men för mej är det måndag! Det är ledigt! Hobbypastor blev jag faktiskt kallad av en öckeröbo en gång.
Det finns inget på schemat idag. Jag är helt fri! Det blir nog några kapitel i en bok. En promenad genom stan eller kanske en mc-tur om jag får låna min väns motorcykel. Lite extra surfande på nätet för att uppdatera sej vad som händer i världen och diverse sportevenemang. En god lunch på en resturang kanske eller lite hemlagad mat. Vi får se.
Ha en bra dag!
Vi hörs!
För att läsa mer om vad som händer här i Harar från det kvinnliga perspektivet kolla in http://joyfullife.blogg.se/
Tack till alla som kommenterar och hälsar. Ni är fantastiska!
Färskt kött
Häromdagen åkte hela gänget upp till Tana Hotel. På Tana äter man kött och inte så mycket annat än kött. Man beställer vilken mängd man vill ha och hur det ska tillagas. Sen äter man det antingen med bröd eller injerra. Välkryddat är det också men väldigt gott. Jag har alltid undrat varför just detta stället har det godaste köttet jag ätit i Etiopien. Och denna dag fick jag svaret på min fråga.
Mitt under vår lunch dök det upp en ko som man jagade runt bakom hotellet. Vi skojade lite om att där är kvällsmaten och att den kommer att serveras senare under dagen. Men där hade vi helt fel! Tio minuter senare kom man springade med köttstyckena i den lilla kiosken där tranchörerna jobbade för fullt. Då vi tog en närmare titt på köttet som hängde där såg vi att det fortfarande pulserade och dallrade för fullt. Färskare kött än så här har jag knappast ätit någon gång! Det här slår de flesta restaurangupplevelser man kan uppleva på en västerländsk restaurang.
Gammal bild när Mohammed äter rått kött
Vi hörs!
Pastor Mohammed
För mej är varje musikstil okej om det görs med hjärtat och kan vinna någon även om jag själv kanske inte gillar musiken i sej. Jag älskar att vara bland folket och vill helst inte vara någon annanstans.
En förebild på detta området är vår pastor Mohammed. I Etiopien är det mycket vanligt att pastorer alltid klär sej i kostym och håller till på det finare caféerna eller på sina kontor. Flera gånger i veckan påpekar folk, både kristna och ickekristna att han också borde anamma denna livstil då han inte längre är bajajförare (mopedtaxi) eller jobbar med att bygga vägar utan numera har blivit pastor.
Men det är helt enkelt inte Mohammeds grej.
Han säger att när jag klär mej på det viset blir det ju så svårt att prata med vanligt folk. Nej Mohammed klär sej istället i ett par slitna sandaler, ett par alldeles för stora jeans och ofta någon luftig, sportig T-shirt. Han kör runt i en väldigt gammal bil och en del folk i stan tror att han är taxichaufför istället för pastor. Han ber också med folk till frälsning lite nu och då. Han söker inte efter en titel utan vill bara tjäna Gud.
Jag önskar att ni alla skulle få träffa Mohammed.

Vi hörs!
Återbesök
Efter några dagar sade Paulus till Barnabas: ”Låt oss nu vända tillbaka och besöka bröderna i alla de städer där vi har predikat Herrens ord, och se hur de har det. Apg 15:36
När jag läste detta bibelord gick det upp för mej att det är just det som jag och Anna-Karin nu gör. Vi har jobbat och predikat i östra Etiopien i flera år och just nu hälsar vi på och ser hur gamla och nya vänner mår. Hur församlingen och våra medarbetare mår. Vi ger dem lite tips och uppmuntrar dem och visar dem att vi inte bara lämnar dem utan vidare. Utan att vi står med dem även om vi inte alltid kommer att vara på plats.
Paulus gjorde på detta sätt och det vill vi också göra. Idag hälsade vi på Fraser som är en gammal vän och uppmuntrade henne medan hon bjöd oss på injerra, pop corn och kaffe. Vi har även besökt flera andra gamla medlemmar och även träffat dem ute på gatorna. Det är fantastiskt att få vara med dessa människor och de lyser av glädje när de får återse sina gamla vänner.
Vi hörs