Inbrott!
Vi bor ju numera grannar till det huset vi bodde i ifjol. Och det gamla huset står tomt då hyresvärden Maher inte har hittat några hyresgäster.
Vår vattennivå är mycket låg och vi väntar på en leverans på 7500 liter med en tankbil som vi hoppas dyker upp idag.
Men då vi skulle döpa en härlig kille vid namn Mesfin behövde vi vatten omedelbart och nöden har ingen lag så jag fick kravla mej över den glassplittertäckta muren med stege, pump, slangar och förlängningsladdar för att sedan pumpa över vatten till den lillapresseningspoolen.
Saken är den att vår tank ligger för långt bort för lastbilens slangar så när de dyker upp får vi återigen fylla tanken i grannhuset för att sedan pumpa över vattnet till vår tank.
Självklart har vi pratat med Maher och generös som han är har han låtit oss använda hans tank. Tack för det Maher!
Vi hörs!
Habesha wannabe
Jag har försökt att lära mej deras språk. Amharinja först och främst men även några fraser på några av de andra drygt 80 språken.
Jag har försökt att lära mej en del av deras spännande historia. Jag har lärt mej att hälsa som de gör. Jag äter deras mat. Jag har försökt lära mej vad artisterna heter i landet. Både kristna och profana. Jag har försökt lära mej deras sånger med blandad framgång. Jag har lärt mej några etiopiska talesätt. Jag har lärt mej vad de flesta byar heter i östra Etiopien.
Jag har studerat islam och försökt lära mej mer om den etiopisk ortodoxa tron.
Hela tiden försöker jag att se skillnad på alla de olika folkgrupper som finns i detta vackra land och vad som kännetecknar deras kultur.
Allt detta gör jag för att komma dem närmare. Jag vill vara nära folket så att jag kan berätta för dem om min frälsare.
Paulus skriver att för judarna är han jude och för grekerna är hen grek. Det är just detta jag hela tiden jobbar på.
Varje gång jag landar på Bole international Airprt i Addis Abeba lägger jag bort all min västerländska kultur och bakgrund och försöker bli så etipisk jag bara kan.
Jag är trots allt lika vit hur mycket jag än anstränger mej och får leva med man ropar "farenge" efter mej och att en och annan tiggare kommer fram och ber om en peng.
Jag njuter av att få vara mitt i Guds vilja. Jag trivs med att jag kan prata med vem som helst även om jag inte känner personen sedan tidigare. Jag käner mej nästan mer hemma i den etiopiska kulturen och sättet att leva än den svenska. Jag är så tacksam för de här åren jag haft i Etiopien och alla som har stöttat mej och teamet här.
Vi hörs!
Siktar på Stockholm Marathon igen
Vid den här tiden är Harars annars så befolkade gator praktiskt taget helt folktomma. Jag njuter av att vara uppe först.
Än så länge kör jag ganska lätt träning till jag har någon sorts kondition i kroppen, men om någon vecka kommer distansen att ökas.
Det blev ju inget marathon i fjol då mitt knä spökade, men i år ska inget kunna stoppa mej.
Snart ska vi till kyrkan och jag ser så mycket fram emot att höra Ashagre predika även om jag bara förstår ca 30% av vad som sägs.
Jugol
Vi hörs!
Skräckinsekterna!
Igår morse skulle jag ta en morgondusch i den manuella duschen. Vi har nämligen ingen tank på taket i huset vi bor och därför blir det ”spann och skopa”-varianten.
Jag hade just gjort mej klar för att hälla det iskalla vattnet över huvudet när jag skräckslagen hoppade till av ljudet som av ett jetplan som dök upp från ingenstans. Det visade sej senare vara ett bi eller en humlaliknande varelse som attraherades av ljuset inne i den två kvadratmeter stora toalett/duschen. Jag gör allt jag kan för att inte störa den gigantiska insekten genom att röra mej så lite det bara går. Efter frenetiska försök att flyga in i glödlampan dyker även humlans partner upp. Jag är nu instängd med två ilskna bin på en mycket liten yta. Och jag som bara ville duscha!
Till slut landar den ena medan den andra hade flytt därifrån. Jag ser då min chans att ha ihjäl besten och jag slår ett klockrent slag med skopan. Trots fullträff börjar den helt oskadd att flyga igen. Pulsen är nu mycket hög! Vid nästa landning lyckas jag dock fånga humlan i en spann och äntligen kan jag få duscha. Dramatiskt värre men ett lyckligt slut på en spännande morgon.
Vi hörs!
Hej då Strandbergs!
Idag lämnade Samuel och Gabrielle Strandberg Harar. Samuel är en mycket god vän till mej och jag hade knappast varit i Etiopien så länge om det inte hade varit för honom. Tillsammans har vi åkt till byar och predikat evangelium. Tillsammans har vi bett för sjuka och drivit ut demoner. Samuel startade Harar Church of Joy och han är en sann pionjär. Samuel var den som visade mej hur man bedriver pionjärmission.
I söndags predikade han en "sista" predikan i Church of Joy och de båda fick ett extra fint diplom av ledarna Ashagre och Mohammed.
Grunden är lagd och nu tar Etiopierna över. Nu kommer det att ta av! Jag är så glad att jag får vara med i denna övergång och se Ashagre och Mohammed ta ännu mera ansvar.
Passa på att träffa Ashagre i mars. Hans visum till Sverige blev nämligen klart idag!
Samuel och Gunnar någonstans mellan Harar och Dire Dawa
Vi hörs!
Det bloggas for fullt igen!
Ska snart hem och lagga mej tidigt. Ska vara vid Sky bus kl 5 imorgon och da bar det av till Harar.
Ar riktigt trott men anda lycklig over att vara tillbaka i mitt alskade Etiopien. Har bor varldens trevligaste folk om du fragar mej.
Idag har vi akt mycket taxi och lokalbussar av markena Toyota och Lada men nu langtar jag till Harar.
Hall utkik efter bloggen da jag ska forsoka uppdatera den betydligt oftare an jag har gjort sen jag flyttade till Stockholm.
Vi hors!
Vänner!
Igår träffade jag och Anna-Karin en av dem. Bettan Eriksson förgyllde vår kväll med massor av historier från Thailand där hon har varit missionär i flera år.
Bettan berikade vår kväll! Vi njöt av sällskapet och även om det var ett par år sedan sist så visste vi precis var vi hade varandra.
Sådana vänner är otroligt värdefulla!
Tag vara på dina vänner!
Vi hörs!
I förberedelsetider
Imorgon är det dags för utsändning av mej och Anna-Karin i SOS Church. Så det är bara att svida om och ta på sej den nyinköpta skjortan från dressman och sen vara redo att byta ut potatisen mot injerran, min lilla volkswagen mot en minibuss i bergstopparna, svenskan till amharinjan och det svarta kaffet till mackiaton.
Efter att ha gjort några resor till Etiopien de senaste åren kan man tycka att jag borde veta vad man ska packa. Men den här gången är det lite annorlunda. Det är skillnad på att åka två månader och ett helt år. Här är ändå några nödvändiga saker.
- Kläder som passar i den Etiopiska kulturen
- Dator för bloggning och mail
- Löparskor. I år ska jag verkligen springa Stockholm Marathon
- Svensk och engelsk bibel. Det allra viktigaste för en missionär!
- iPod. För avkopplingens skull
Håll utkik på bloggen under vår vistelse i Etiopien. Då ska det bloggas betydligt bättre än vad det har gjorts sen jag kom till Sverige.
Ps När vi kommer tillbaka till Sverige så är det dags att sätta på sommardäcken!
Road trip
Tiden brukar inte variera något större vilket det däremot skulle ha gjort i Etiopien. Sträckan Harar med alla byar till Addis Abeba som t ex Aweday, Alemaya, Denga go, Kersa, Lange Kulubi, Chalenko, Kobo, Karamille, Hirna, Asebe Tefari, Awash, Nazreth, Debre Zeit, Addis Abeba kan ta allt emellan 8 till 16 timmar. Om två veckor är det dags att sätta sej på bussen till östra Etiopien. Följ med på bloggen då.
Vi hörs!
God Jul!
Bara tjugo dagar kvar nu.
Vi hörs!
Visumen är klara
Om några veckor reser jag till Etiopien ännu en gång och det finns alltid en del saker att ordna med innan man ger sej ut på en sådan resa. Visum måste ordnas och i vanliga fall skulle ett sådant ärende kännas ganska tråkigt, bökigt och tidsödande. Men mina vänner, Etiopiens ambassad andas glädje och folklighet utan dess like! Här finns inga bekymmer och alla Etiopiers favorituttryck Chigri jellem (inga problem) används flitigt.
Jag och Anna-Karin anlände på förmiddagen med våra väl genomarbetade businessvisumansökningar och ett par nytagna foton från automaten utanför Coop i Huddinge.
Väl inne på ambassaden hann vi knappt stänga dörren bakom oss förrän personalen frågade hur det är med Samuel därnere i Harar.
Besöket fortsatte med artiga hälsningsfraser på amharinja, några skämt och ytterligare ett par fraser på andra etiopiska språk.
Erik Fjelland Moi och Daniel Elvelyck dök överraskande upp och tillsammans lyfte vi stämningen i den väntande kön till oanade höjder. Det var otroligt kul att få praktisera sin amharinja igen.
När vi till slut betalat med kontanter för våra tremånadersansökningar och klisterlappen fästs i våra pass gör vi en fantastisk upptäckt. Visumen är stämplade till maj och vi får istället fyra månader istället för tre. Nog har man fått både fel mat och dryck vid ett flertal tillfällen i Etiopien. Men att ambassadpersonalen räknar fel på månaderna får mej bara att le och älska etiopierna ännu mer.
Fyramånadersvisumet!
Detta var en försmak och jag längtar tillbaka till det vackra Harar i östra Etiopien. Snart är jag där!
Vi hörs!
Kvällssummering
Tillbaka i SOS Church med alla fantastiska vänner, grym predikan och två frälsta. Gud är så god! Imorgon bär det av till ambassaden för att söka visum. Börjar bli dags för en comeback i Etiopien!!!
Grattis Ashagre som fyller 32(?) idag tror jag.
Vi hörs!!
Ett hemskt gott nytt år!!!
Förra året firade vi knappt nyår. I Etiopien har man nämligen en helt annan tideräkning och nyåret infaller faktiskt på 11e september. Vi hade trots det gjort upp en liten lägereld men medan vi väntade på tolvslaget satte vi oss i Ashagres rum och tittade på BBC. Fem minuter i tolv fick jag dock väcka folket som hade somnat på golvet. Vi gick ut och räknade ner för att sedan äntligen få lov att gå coh lägga sej.
Lyxmiddagen ska snart fixas till, finkläderna ska på, några tidiga raketer hörs redan utanför och årets sista timmar tickar snabbt iväg. Ikväll åker vi till vännerna i Alby för att fira nyår.
Gott nytt år!!!
Titta gärna in på Anna-Karins nya blogg joyfullife.blogg.se
Vi ses 2011!!!!!
God Jul!
Nu är förväntan på topp och allting är ordnat inför kvällen. Julmaten är provsmakad, på stereon spelas Carola, isen ligger i hamnen, de första klapparna är redan öppnade, resten är inhandlade och inslagna, julhälsningar har skickats, saltlångan står på spisen, tomtemaskarna är framplockade, sillen är inlagd, julevangeliet är skumläst, granen är klädd och jag och Chrulle har till och med hunnit med en julpromenad på förmiddagen i den 12 gradiga kylan. Ja nu ska vi bara njuta och slappna av med släkt och vänner.
God Jul!
Stressa ner
Idag har jag läst från Markusevangeliet om hur Jesus botar en man med en förtvinad hand och vilka enorma skaror som följde Jesus så att han och hans lärjungar inte ens hade tid att äta. Jesus vet hur det är att ha fullt upp men han verkade inte stressad. Vilket exempel! Jag tänker jobba på effektivt utan att för den skull stressa. Snart ska jag åka till kyrkan och slå in julklappar till julshowerna i helgen och ikväll ska jag försöka överraska Anna-Karin på något sätt eftersom vi har varit tillsammans i ett halvår idag.
/Filip
Mina fantastiska grannar
Sedan drygt två månader bor jag i en etta någonstans mellan Tumba och Salem i södra Stockholm. Men jag är inte direkt ensam från SOS Church om att bo i dessa gamla men ändå praktiska lägenheterna. Jag har nämligen fått fantastiska grannar. Bara en trappa ner bor Lisa och Mattias Edlund med sin lille Josef. De har blivit lite av rådgivare eller storasyskon till mej och Anna-Karin. De har ett öppet och harmoniskt hem där man alltid är välkommen. De har också massor av erfarenhet från missionfältet i Bulgarien. I nästa trapphus bor en glad liten Ann-Louise som även hon har varit i Bulgarien en längre tid. Hon är en god vän och man blir alltid glad av att ha henne i närheten.
Inte långt därifrån bor Eva som är nyinflyttad. Hon har massor av energi och det händer alltid nåt. Nästa vecka ska vi dit på inflyttningsfika. Det börjar bli tjatigt nu men Eva har också varit i Bulgarien.
Listan börjar bli lång men jag måste bara nämna Maria From som är ännu en i raden av Bulgarienmissionärer. Maria är starkt brinnande och ber med folk till frälsning lite överallt. Hon är kyrkans bästa tolk och har Ma-Jo som inneboende. Ma-Jo är en klippa i församlingen. Hon sköter media och kontorsarbete med excellens och passion, hon tar hand om människor på ett lysande sätt.
Rakt under min lägenhet hittar vi Sara Brännberg som är en trotjänare i SOS. Sara har varit med så länge de flesta kan minnas och planerar just nu bröllop för fullt tillsammans med Omar.
Men jag har ju ändå min favoritgranne inte mer än 4 meter härifrån. Hon heter Anna-Karin och min förlovning med henne är inte mer än några veckor gamla. Snart ska vi ut på missionsfältet tillsammans och jag kan knappt bärga mej av förväntan.
Berglandskap i vackra östra Etiopien
Vi hörs!
Förmiddag på Kattegatt
Så är man väg till Varbergs hamn och sedan Fotö där både Anna-Karin och morsan väntar. Det blev några dagar mer än beräknat i Skagen men till slut har vi fått ordning på grejerna. En stor eloge till Roland som kom över till Danmark och på ett beslutsamt sätt fick ihop alla rör, ventiler och kopplingar som skulle dras. Han organiserade även både svenskar och danskar med allt ifrån att dra fast kopplingar till att åka över halva Danmark och hämta delar.
Hela gänget höll på hela natten ända fram till 8-tiden. Jag fick dock dispens att lägga mej vid 4 i morse för att kunna ta första vakten.
En förmån då det samtidigt är världscuppremiär på längdskidor på tv. Nu börjar det!
Vi hörs!
På väg iland
Har fått morgonvakten och ska snart sätta i mej lite pannkaksfrukost efter resterna som blev över igår.
Annars har jag mycket Harar i tankarna och är jätteglad att få komma tillbaka dit även om det är för en kortare period.
Vi hörs!
Snart i Harar igen!
Jag och Anna-Karin åker nämligen till Harar under en kortare period i vår. Vi trodde precis som ni att Etiopien och Harar var ett avslutat kapitel för våran del men livet är fullt av överraskningar.
Ännu en gång ska jag få sitta på den skitiga marknaden och berätta vad Jesus har gjort med en nyfrälst kille. Än en gång ska jag åka minibuss i serpentinvägarna i östra Etiopien. än en gång ska jag träffa mina underbara vänner Ashagre och Mohammed. Å vad jag längtar medan det snöblandade regnet piskar mot fönstret.
Just nu befinner jag mej på Fotö men ska strax ner till Helsingborg och ut på en förhoppningsvis lyckad fisketur i Östersjön.
Vi hörs!!!
