Sverige, Etiopien och resten av världen

De senaste dagarna har mitt missionärshjärta slagit hårdare än på länge. Det har verkligen gått upp för mej att ju enklare och simplare vi lever desto lyckligare blir åtminstone jag. Jag bryr mej inte om en god stek på en fin västerländsk restaurang i Addis Abeba eller en god frukost på Kaldis Coffé. Nej ge mej lite oromomjölk med aska i. Eller ljummen kamelmjölk från somalierna. Jag funderar på att sova över hos Melles en natt där han ligger på sin madrass på golvet. Madrassen är det enda han äger förutom några papper där han har skrivit upp lite bibelord som han har satt upp på väggen. Jo han har ju sin bibel också. Och den läser han regelbundet. Låt mej få sova hos honom en natt så jag bättre kan förstå hur han lever. Ge mej lite smuts under naglarna! Ge mej ett läckande tak så att jag kommer närmare folket. Lite mer insekter och kackerlackor. Jag menar det verkligen. Det är de mest kaotiska stunderna man kommer ihåg och det är då gemenskapen är som starkast. Låt det inte bli för lyxigt för då blir jag så slapp. Ge mej lite utmaningar! Ge mej lite spänning! Ge mej lite onådda folk som aldrig har hört talas om Jesus!

De fattiga besökarna i julas

Vi hörs!