bilolyckor och husbränder
I morse var jag uppe i Arartinja för att leta efter outreachplatser för nästa vecka. Bibelskoleeleverna ska ha en egen outreach, det ska bli så kul att se dem spela drama, vittna och predika.
Väl uppe möttes vi av en obehaglig överraskning. Inatt hade nämligen en liten lastbil lastad med drogen kat krockat med en personbil. Vad vi hörde så har minst en dött efter olyckan. Många förare tuggar kat medan de kör och därför har Etiopien väldigt höga olyckssiffror. Jag kan ärligt säga att enda gången jag är det minsta rädd i Etiopien är när jag är ute i trafiken. Jag har sett många uppochner vända bilar, minibussar och lastbilar på vägarna i det här landet. Och jag undrar självklart varför man aldrig lär sej av andras misstag och saktar ner farten och slutar tugga kat medan man kör bil. Be gärna för oss när vi åker minibuss om Guds beskydd. Mission SOS har jobbat i Etiopien i fem år och ingen missionär har varit med om någon olycka. (vad jag vet iaf) Jag tror verkligen att Gud har beskyddat oss här och kommer att fortsätta att göra det.
Kraschen kl 1:00 inatt utanför bensinmacken
från en annan vinkel
Lägg märke till motorn som ligger på vägen och läcker olja
Nästa överraskning kom inte många minuter senare. Vi liftade med en vän som hade en taxibil. Helt plötsligt säger han att det brinner där framme. Han parkerade bilen och vi sprang ut för att se vad som hände. Ett helt nytt hus stod i full brand men ingen befann sej inne som tur var. Utanför stod 20-30 Etiopier med bara en spann vatten. Harar har brist på vatten och det fanns inget i närheten. Då får Mohammed en snilleblixt. Han organiserade det hela och fick alla att slänga in sand i huset. Det tog ca två minuter innan undervåningen var släckt. ”Men det brinner där uppe också” ropade någon. Mohammed hittade snabbt en jättelång hemmagjord bräcklig stege som jag snabbt bestämde mig för att jag inte skulle klättra upp för. Det gjorde inget. Två andra killar var snabbt uppe och vi började langa sand till dem. Då kom brandbilen! Två brandmän sprang upp för stegen och när den översta mannen nästan är uppe brister självklart steget och han hänger i bara armarna. Han tar sej upp igen och börjar spruta vatten in på övervåningen. Massor av folk står och skriker något och Erik tar ton och ropar till dem ”EN I TAGET”! på halvbra amharinja. Jag skriker samtidigt åt killen som just har klättrat upp på balkongen att inte öppna fönstrena där för att då kommer syre in och det kommer att brinna ännu mer. Han fortsätter dock att slita i fönstrena tills de är vidöppna. En tjejpolis börjar köra ut folk från tomten varpå Mohammed svarar henne. ”De är folket som har släckt den här elden och inte polisen”. Oj vilken händelserik förmiddag detta var. När vi kom hem tog Mohammed sej för huvudet och sa: ”Å nej nu glömde vi ju att predika för dem." Nu blev ni räddade från denna elden men det finns en annan eld ni måste bli räddade från”. Jag älskar Mohammed. Det händer alltid nåt kul när man är ute på Harars gator med honom. Han är en hjälte och borde ha tapperhetsmedalj för sin insats idag.
Det är inte ofta man är med om ett släckningsarbete och absolut inte i Etiopien. Men idag var sannerligen en annorlunda dag.
se upp med adventsljustakarna i Sverige så det inte slutar så här
Brandmännen på den bräckliga halvtrasiga stegen
Vi hörs
